Löpning Skador & Rehab 4 inlägg 731 visningar

Spondylolistes

1976 • Öjersjö
#1
6 januari 2020 - 13:00
Gilla 
Har haft problem med ländryggen en längre tid och efter en röntgen visar det sig att jag har en fraktur på kotbågen (spondylolys) samt att L6 (japp jag har en sjätte) har glidit 5 mm (spondylolistes).

Har inte löptränat på 6 månader då jag får problem med hugg, kramper, stelhet osv. Förr när jag sprang så kände jag inget under själva löpningen utan allt kom efteråt.
Nu när jag inte löptränar så är det lite bättre men jag känner av det hela tiden. Får hela tiden tänka mig för när jag ska röra mig.
Har kört mycket bålträning, stretching, styrketräning men blir aldrig av med det helt.

Någon mer som lider av samma problem? Hur har ni löst det?

En del läkare menar att man ska hålla sig borta från löpning och istället cykla eller simma men det är lite svårt att acceptera.

1984 • Göteborg
#2
7 januari 2020 - 00:09
Gilla 
Om du ska springa så tänk på att "älska skyddet" som kroppen redan använder sig av, vilka tyvärr i sig kan skapa obehag t ex stelhet eller att vissa muskler överarbetar. Men ryggraden är sjukt viktig och viktigast är att skydda ryggmärgen, sen att man får bieffekter av att vara sned eller stel skulle jag hellre ta än att riskera de nervsmärtor eller -skador som kan komma om fysiken inte kan/får skydda sig.
Vad vill jag säga med det? GE FAN I STRETCHINGEN! Stelhet är ett skydd - älska skyddet. Särskilt då när det faktiskt finns en skada.
Punktträna inte. Att hitta muskler som helt förtvinat och aktivera dom är bra, men har du muskler i såpass risigt skick brukar man inte kunna få igång dom genom en övning riktad mot just den muskeln, utan snarare kunna få med dessa på köpet vid mer motorik- eller balansriktade och framförallt ganska lättsamma övningar. Kör man styrketräning bör man t ex ha lite större chans att få med fler muskler om man hoppar maskiner och hjälp med tekniken och istället kör fria vikter + helkroppsövningar med betydligt lättare vikter än maxbelastning. Blir det lite svajigare kan det nästan vara bra, så länge man tar det piano med vikterna som sagt, då får fler stöttande/skyddande muskler träning på köpet.

Att tänka på vad man gör hela tiden tror jag inte man ska räkna med att komma ifrån på länge. Alltså en aktiv inkänning av motoriken och om stödjande muskler är pigga eller trötta (risken för problem ökar om skyddande muskulatur redan är utmattad), och extra försiktig med faktorer man redan vet kan förvärra.
Men i det stora hela tror jag löpningen kan vara bra för ryggen om man ger sig rätt förutsättningar. Om inte annat får man väl se det så att det är väl ännu värre om man sitter en hel dag.
1974 • Växjö
#3
28 januari 2020 - 10:51
Gilla 
Jag har det (spondylolys) i L4. Läkare vet inte om jag födds med det eller om det hänt.

Men från 1989 till 2004 visste jag inte det. Jag trodde jag hade en muskel problem eller en roterat ryggkota. Så jag gick till sjukgymnaster, akupunktör, kiropraktor och massage och massör med ibumetin. Jag fick alla behandling i världen. Jag var en tävlingssimmare och hade access till det mest hjälp. Det hjälpte. Men i 1997 när jag slutade simma den enda hjälp jag hade kvar var Ibumetin. Jag tog 800-1600mg 3-4x/dag.

i 2004 när jag tillslut fick en magnetröntgen och ett klar besked om mitt problem, fick jag två alternativ. En steloperation eller leva med det. Jag skulle aldrig klara att vara säng liggande i 6 månader så jag slutade spela golf, jag undvik allt tung lyft med ben/bål och började simma igen.

Det kommer dagar det göra hur mycket ont som helst. Men jag träna simning 4.5-6 timmar/vecka, crossfit 3-4x/vecka och så länge jag har rätt kroppshållning få jag inte problem. Men när jag börja bli trött eller slarva med teknik kan en enkel 70 kg marklyft ta stop för mig. (maxa runt 155kg). Även en ICA påse från bilar har skapat värk. Men nu äta jag sällan eller nästan aldrig värk tabletter för min rygg.

när jag började min Ironman träning fick jag rad att springa i skogen, då bli det lite mer sida till sida steg, och lättare att bygg upp styrka till löpning.

Nu träna jag 50% simning och 50% crossfit.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#4
28 januari 2020 - 12:00
Gilla 
Jag har de senaste åren också ofta problem med ländryggen på någon eller båda sidor ned mot muskelfästena på bäckenet dvs lite molande och tilltagande vid löpning, och även om det inte exakt torde bero på spondylolys i mitt fall verkade min ländrygg inte helt 100 % kurrant enligt en MR-undersökning i juli 2017 i samband med akutare löpskador då i underben/fot och höftmuskelfästen i bäckenet.

Redan då var jag ibland stel i ländrygg vid löpning sedan minst ett antal månader. Jag har ändå sprungit sisådär 4-5 mil/vecka sedan dess (utom vid längdskidåknings-perioder) men pga en fotskada i nov 2019 och de senaste månaderna verkar ryggen bli extra känslig då foten fortfarande är för svag och antagligen tar upp stötarna sämre än normalt.

Jag gör ingen direkt träning för ryggen och känner mig hyggligt stark i magmuskler. Jag har testat plankan några få ggr tidigare och har varit klart uthållig i den positionen.

Däremot tillkommer och komplicerar en alltmer försvagad vänster gluteus medius vars innervation verkar kroniskt och allt mer hämmad (i princip sedan födseln) och detta försämrar bäckenets stabilitet och gör inte helheten bättre inkl för ländryggen. Specialträning verkar inte ge stor effekt på den muskeln om ens någon.
Men mina numera mer påtagliga ländryggproblem är ännu såpass färska sett i ett livsperspektiv så det kan nog finnas mer att göra för att försöka minska dem. Det är mest lättja samt bristande "tro" som begränsar gissar jag så länge det går att springa hyggligt.

MR gav alltså 2017 ett rätt skrämmande svar som tyder på degeneration och defekter lite här och var i ländrygg, kanske inte onormalt efter i det läget dittills ca 227 000 km löpta i livet ;-) .
Jag hade ingen aning om att min ländrygg skulle vara så "sliten". Nu känner jag att det kan stämma.
Ibland har jag även varit nära ryggskott känns det som, men det är några år sedan nu jag hade mitt senaste riktiga ryggskott.

"MR Ländrygg

Behållna kotkroppshöjder samt ordinär skelettstruktur. Diskarna i nedre bröstryggraden är höjdbevarade, normalt utseende av nedre medulla samt conus medullaris.

L2-L3: Degenererad, lätt sänkt och något buktande disk med tecken på paramedian högersidig anulusruptur. Vänster L3 rot tangeras utan att i övrigt påverkas. Ingen spinal eller foraminal stenos.

L3-L4: Väsentligen ordinär disk med en minimal central anulusruptur. Ingen rotpåverkan.

L4-L5: Degenererad, lätt sänkt och generellt buktande disk samt prominent facettledsartros med hydrops. Diskret degenerativ glidning ventralt av kotkroppen L4 på L5. Lätt reducering av spinalkanalens vidd men fortsatt rikligt med likvor kring nervrötterna, ingen central spinal stenos. Viss lateral recessträngsel utan påvisbar rotpåverkan. Bilateral måttlig foraminal trängsel med något dislocerade men ej säkert komprimerade L4-rötter.

L5-S1: Degenererad, lätt sänkt och generellt buktande disk vilken tangerar men ej dislocerar S1-rötterna. God vidd i spinalkanalen. Prominent facettledsartros med hydrops. Måttlig foraminal trängsel bilateralt med något dislocerade men ej säkert komprimerade L5-rötter. Dorsalt paravertebralt i anslutning till facettlederna ses bilaterala upp till 14 mm stora facettledscystor."

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.