Löpning Övrigt 27 inlägg 2841 visningar

Vad tänker du på när du är ute på löpturen?

Niklas
1986 • Jönköping
#1
16 december 2018 - 23:48
Gilla 
För egen del har tankarna, sett från när jag återupptog löpningen igen i början av 2017, handlat om hur jag springer, hur jag landar med fötterna och hur ont jag har i mina benhinnor under mina rundor. Allteftersom månaderna gick och tekniken blev bättre och smärtan i benhinnorna blev mildare och mildare (och är nu helt borta) så har jag nu i efterhand kommit fram till att jag ofta är ganska "tom" i huvudet när jag springer. Ibland händer det att jag tänker på matlådor som ska göras, hur den kommande träningsperioden (förhoppningsvis) ska se ut och det händer att jag även försöker ta en extra titt i min omgivning.

Så, vad tänker du på när du är ute på din löptur?
< < < 1 2 > > >
Monica Carlsson
1971 • Partille
#2
17 december 2018 - 05:39
Gilla 
Första tredjedel: "stööön, segt, varför..." som övergår i en skön monotoni av steg och andning.
Andra: nån låt/refräng som sätter sig i hjärnan.
Tredje: börjar komma på saker jag ska göra, hemma eller på jobbet, nya tankar/lösningar.
Efteråt: skönt!!!
Erik Brandén
1972 • Öjersjö
#3
17 december 2018 - 07:35
Gilla 
I början: har jag rätt kläder, känns det bra i kroppen, hur är känslan? Sen beror det på typ av pass. Intervallpass eller annat krävande: tänker inte på något utan stirrar mest på klockan och förbannar att den går så långsamt. Långpass så kommer man in i någon sorts lösningsinriktade tankar. I slutet vill man bara komma hem ??
1983 • Karlstad
#4
17 december 2018 - 08:56
1 Gilla 
Har jag riktig otur så får jag en barnviserefräng som snurrar runt runt i skallen :D

Intervall: Lider av att det är så jobbigt
Långpass lättsprunget: Allt möjligt. Fåglar man hör eller ser, juldekorationer, vädret, vilken väg man ska ta i nästa korsning. Noll fokus på nuet.
Terränglöpning: Nästa tre-fyra fotisättningar. Fullt fokus på nuet.
Niklas
1986 • Jönköping
#5
17 december 2018 - 11:59
Gilla 
#2, det sistnämnda kan jag absolut känna igen. Det behöver dock inte alltid vara just "skönt" som drar fram i huvudet, men just igår så var det verkligen känslan jag hade när jag var klar. Jag fick t.o.m. en liten applåd av mig själv och det får jag bara när jag har kört/fått ett riktigt skönt pass :)!

#4, även ditt sistnämnda är nog något som jag gör nu när det kommit lite snö igen. I synnerhet när jag springer i mer kuperad terräng där jag inte till fullo lärt mig vart alla hål, stenar och rötter håller till!
1980 • Staffanstorp
#6
17 december 2018 - 13:38
Gilla 
Det snurrar rätt friskt i huvudet, ju tröttare jag är desto mer svävar det iväg till jobb, familj, ett barndomsminne, var ungarna kommer gå i gymnasiet(de är 5 år nu..) -kort sagt, det drar iväg rätt friskt. Ju piggare, desto mer i nuet och den fysiska löpkänslan eller intrycken från omgivningen.

Något som däremot dyker upp på något sätt under varje pass är målsättningen med träningsplanen i stort och när/hur nästa PB kommer ryka. Nöts det in i huvudet, kommer benen till slut att fatta och leverera =)
1965 • Kungsholmen
#7
17 december 2018 - 13:48
3 Gilla 
Tänker gärna på mina andra hobbies: ha sex och dricka alkohol!
1960 • Kungsholmen
#8
17 december 2018 - 13:55
Gilla 
Försöker låta bli att tänka - bäst så.
Anna Sundqvist
1974 • Luleå
#9
17 december 2018 - 14:02
1 Gilla 
Vid intervallpass när modet håller på att svika mig ser jag för mitt inre Charlotte Kalla i slowmotion antingen köttandes uppför i nån mördarbacke eller på upploppet i spurtstrid. Hon är min talisman, det funkar varje gång.
På det optimala joggpasset är det som någon annan skrev blankt, jag kommer på mig med att vara helt i bubblan bara. Det händer oftast i skogen då man bara sätter ena foten framför den andra.

"Talisman är ett med magiska tecken försett föremål som anses ha förmåga skänka ägaren lycka och osårbarhet samt vara fyllt av både skydds- och anfallskraft."
1982 • Stockholm
#10
17 december 2018 - 19:50
Gilla 
Km 0-1: Hur känns steget, kroppen, väder?
Km 1-3: Orkar jag kanske ett långpass?
Km 3->15...16...21...30 km:
*Saker som framförallt irriterat mig eller
*Lösningar på problem, stort som smått

Slutet:
*”Ska jag öka?” Eller
”Vad ska jag unna mig när jag kommer hem?
Niklas
1986 • Jönköping
#11
19 december 2018 - 11:54
Gilla 
#6, intressant det där med hur hjärnan drar iväg och när den gör det. För mig är det nog tvärtom när den skenar kontra när den fokuserar. Är jag pigg så tenderar jag att vara någon annanstans i huvudet, medan när jag väl börjar bli trött så slår hjärnan om till: "nu sänker du inte tempot, det här ska du klara (såvida det inte finns bakomliggande orsaker till att det inte nödvändigtvis skulle gå), det är bara en bit till, kom igen nu!"

#7, av någon anledning har jag kommit till att fundera mindre kring alkohol ju mer inne i mitt träningsflow jag befinner mig. Möjligen kan det vara för att vi är inne i vintern och den där goa, kalla ölen, inte lockar på samma sätt som den gör på sommaren. Nu till vintern har det blivit mer whisky, men då blir det inte mer än någon hutt och det tycker väl inte hjärnan är tillräckligt lockande att tänka på under en löprunda :).

#9, Charlotte Kalla har jag faktiskt aktivt försökt ha i huvudet som inspiration när jag upplever att det är jobbigt/kämpigt ute i löpspåren. Dessvärre har hon inte riktigt kommit att fungera för mig. Jag vill gärna kunna associera henne köttandes upp för en mördarbacke, men i nuläget ser jag nog främst Johaug (på damsidan) när det kommer till sådana backar. Dock ska jag inte säga att Johaug kommer upp i huvudet heller för den delen när jag är ute och springer, men det kanske främst beror på att hon i nuläget inte verkar ha det speciellt jobbigt ute i spåren.
1982 • Stockholm
#12
19 december 2018 - 12:14
Gilla 
Kom på en till sak jag använder som motivation nu när du nämnde Johaug/Kalla.

En barndomsvän har OS/VM-medaljer i en, enligt många, av världens tyngsta individuella idrotter. Hans berättelser om träningen under sin peak gör att jag känner att mina långpass är lika fysiskt ansträngande som hans uppvärmning. Det ger mig ett skönt perspektiv.
1980 • Mölnlycke
#13
19 december 2018 - 14:14
Gilla 
Jag tänker på talboken som jag lyssnar på.
Anna Sundqvist
1974 • Luleå
#14
20 december 2018 - 07:38
Gilla 
#11 tänk på ögonen, den SVARTA blicken hon kan få när hon inte är nöjd. Om inte annat så skrämmer den dig sista biten uppför backen ;)

Annars tänker jag som sagt mer power och slowmotion, branta klättringar, svenska flaggor och upplopp. Kanske nåt soundtrack i bakgrunden...
1986 • Hyltebruk
#15
20 december 2018 - 13:41
Gilla 
Alltså jag tänker egentligen inte på någonting. Eller snarare; tankar fladdrar förbi. Men dom "fastar" inte, utan bara kommer och slutar direkt. Sen efter ett tag kommer det en ny. Helt omöjligt att grubbla eller lösa problem i någon avancerad form. Har jag tur så fladdrar det förbi en briljant tanke som jag kommer ihåg efteråt, men oftast är det minnen om platser jag springer förbi, vad jag ska skriva om passet på jogg, om jag hinner hem innan xxx, vad jag ska göra sen osv.

Undantaget är väl intervaller där jag m-å-s-t-e fokusera för att inte tappa tempo. Så då blir det mest "så jävla jobbigt det här är", "hur ska jag orka genom hela passet" och om jag gör ett bra pass kommer därefter "det här går ganska bra", "jag trycker på sista två" osv.
Linda Borg
1974 • Karlstad
#16
20 december 2018 - 14:03
Gilla 
Inget. Är helt inne i boken jag lyssnar på! :)
Niklas
1986 • Jönköping
#17
23 december 2018 - 15:32
Gilla 
#12, din kommentar fick mig att tappa fattningen i åtminstone 30 sekunder. Den tackar jag något grymt för! En blir ju förstås lite nyfiken på vilken idrott det är vi pratar om, att inte profilens namn nämns har jag full förståelse för :)!

#14, den blicken kan jag faktiskt se framför mig! Hon har väldigt skarpa kontraster om en tänker på den blicken kontra blicken/leendet i en tandborst/krämsreklam!

#15, det är nog det som gör intervaller så bra. Även för min del så läggs fokus på att klara av tempot, mängden samtidigt som en i mitten frågar sig själv "hur fan i helvete tänkte jag nu", som sedan vid målgången brukar gå över till ett "mjo, det gick ju idag också, nu ska jag bara gå några minuter så att jag med gott samvete kan lägga mig ner i fosterställning om jag så vill efteråt."

#16, förstår jag dig rätt att du lyssnar på ljudbok samtidigt som du springer? Det låter som en utmaning bara det i så fall :)!
1982 • Stockholm
#18
23 december 2018 - 19:33
Gilla 
Niklas #17
Brottning. När jag får höra om alla träningsläger i Kazakstan eller Uzbekistan och hur kroppen pressas fysiskt och psykiskt till bristningsgränsen, hur fingrarna kan vara brutna under matcher och ändå så tar man till sig kraften att ta tag i och lyfta upp 110 svettiga, inoljade (ej tillåtet) kilon trots att kroppen skriker av smärta och trötthet.

När jag då kämpar med ett 60-90 min eller kanske ett längre 180-minuterspass och tycker det är lite slitsamt... då tänker jag på vad min vän tillika alla andra elitidrottare går igenom för att bli bäst i världen. Det ger iaf mig en känsla av att jag ska sluta gnälla och genomföra passet på ett bra sätt, för kroppen kan så oerhört mycket mer än när hjärnan börjar säga stopp.
Mats Karlsson
1964 • Jönköping
#19
26 december 2018 - 01:45
Gilla 
Som redan nämnts, Intervallpass är här och nu. Ibland ger jag mig ut på ett distanspass med en förutbestämt problem på t.ex jobbet som ska lösas under passet. Fungerar förvånansvärt bra. Möjligen en något morbid tankelek för bra effekten för tillfälliga fartökningar under längre pass när man redan är lite trött, brukar vara att tänka på en fingerad våldshandling som någon i familjen utsätts för och hur jag sedan utmäter en gruvlig, smärtsam hämnd på förövaren. Tempot går utan ansträngning upp per automatik...
1968 • Laholm
#20
27 december 2018 - 17:35
Gilla 
Innan, vill inte ut och springa alls och undrar varför jag gör det ändå. Tänker på känslan efteråt.
Under tiden, jobbigt och flåsigt i början och funderar på hur långt jag ”måste” springa men känns bättre efter hand och börjar tänka på alla elitidrottare som tränar så otroligt mycket hela tiden, det slutar faktiskt ofta med att jag springer lite längre än vad jag tänkt, tänker att det är lika bra att springa på när jag ändå är igång.
Efter, nöjd att jag vunnit över mig själv ännu en gång :)
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.