RunTobyRun!

En bortkastad månad

Det har nästan gått en månad sedan mitt senaste inlägg och träningsmässigt har det varit en bortkastad månad, vilket även gått ut över min lust att blogga. Samtidigt har jag fått en brutal påminnelse om att det finns betydligt viktigare saker i livet än inställda träningsrundor.

Men vi tar det kronologiskt… Ryggen mår bra, men vänster knä har gjort sig påmint igen – ja så skrev jag i förra inlägget. Sedan dess har jag ägnat mig åt stretchövningar i carporten med ”gummisnodden”, fått stötvågsbehandling hos Medicinmannen samt testat lite lättare Run-Walk-Run på löpbandet för att ge knäet en mjukstart. Det kändes ganska bra, så jag såg fram mot att komma igång igen men åkte istället, precis som så många andra så här års, på en förkylning…

Det har inte varit något allvarligt utan en sån där envis liten skitförkylning, som ligger och slaskar så att man ständigt är trött, men som aldrig bryter ut ”på riktigt” så att man måste stanna hemma från jobbet. På måndag blir det två veckor och en inte allt för vild gissning är att det nog inte blir någon löpning nästa vecka heller. Med januariförkylningen inräknad innebär det i så fall att jag missar träningen fyra av årets åtta första veckor – plus de pass jag fick ställa in för att knäet protesterade. Inte konstigt att det ser tomt ut i träningsdagboken!

Nöjer mig med att konstatera detta faktum, tänker inte klaga över oflyt utan det är som det är, inte så mycket att göra något åt, kan drabba vem som helst. Dessutom känns det lite fjuttigt att klaga över missade träningspass för häromveckan fick jag en brutal påminnelse om att det finns betydligt viktigare saker i livet. En av våra vänner drabbades nämligen av en hjärnblödning och det hade kunnat sluta riktigt illa, men tack och lov fick han vård hyfsat snabbt. Vägen tillbaka kommer att vara lång och jobbig för hela familjen, men han är en kämpe och jag håller alla tummar jag har för att han ska komma tillbaka till sitt vanliga positiva jag, både fysiskt och mentalt. Kämpa!

Detta sammantaget gör också att årets första lopp, VM i halvmaraton den 29 mars, inte känns så viktigt längre. Kommer att bli svårt att hinna få upp något flås, ens om jag får vara frisk, och då är det förstås ingen idé att åka ner till Polen för att plåga mig runt eller stå vid sidlinjen och glo, som på New York Marathon. Visst, det är ett VM och det hade varit fantastiskt kul att få springa, speciellt med tanke på att jag missade min förra chans (2014 i Köpenhamn) för att jag blev sjuk. Men det är bara ett lopp.

Det är också bara att inse att jag inte kunnat träna ordentligt sedan mitten av september - på grund av rygg och knä och förkylningar - och att det är väldigt kort om tid kvar. Men blir jag bara av med förkylningen innan månadsskiftet och sedan klarar av att träna tre veckor utan att åka på någon ny förkylning eller skada – ja då kanske det går att ta sig runt VM-banan i sakta mak. Vi får se..

Viktigast nu är förstås att vänta ut förkylningen och inte köra igång för tidigt. Trapporna på jobbet brukar vara en bra värdemätare – så länge jag blir andfådd av att gå upp till fyran ska jag givetvis inte köra igång någon träning.

RunTobyRun!
www.runtobyrun.se 

10 kommentarer till inlägget

1961 • Oskarshamn
#1
22 februari 2020 - 16:27
Hej Thobias! Jag känner igen mig. Tog några veckors löpvila p g a en smärtande häl, och sedan kom den sega förkylningen. Idag tog jag mig äntligen ut på ett pass och flåset var ju definitivt borta. Dessvärre känns inte hälen nämnvärt bättre heller. Det är väl bara att gneta på i motvinden... Lycka till!
Thobias Ligneman
1967 • Västra Ingelstad
#2
22 februari 2020 - 16:34
Med lite vårvärme kommer formen :-)
Christer Bertel
1953 • Uddevalla
#3
22 februari 2020 - 17:03
Kämpa på.Lider med dig på alla plan.
Thobias Ligneman
1967 • Västra Ingelstad
#4
22 februari 2020 - 17:31
Tack Christer! Brukar säga att det finns alltid någon annan som har det värre och så är det ju förstås. Blev extra tydligt förra veckan.

Jag kommer förhoppningsvis igen! (rapport kommer...)
Fredrik Mindelsohn
1971 • Floda
#5
22 februari 2020 - 22:57
Vi gubbar eller gummor kommer alltid igen på ett eller på något annat sätt!! Heja heja!
Thobias Ligneman
1967 • Västra Ingelstad
#6
23 februari 2020 - 08:22
Tack, det löser sig nog. I mitt fall brukar varannat löpår vara bra och varannat dåligt... så från juni blir det nog bra igen!
Thobias Ligneman
1967 • Västra Ingelstad
#7
23 februari 2020 - 09:39
...för räknar man juni-juni (tog upp löpningen i juni 2012 efter 16 års uppehåll) har alla år som börjat på jämnt år med råge överträffat de som börjar på udda: 14/15, 16/17, 18/18, 12/13... så mitt hopp står till 20/21 :-)
1961 • Oskarshamn
#8
23 februari 2020 - 17:53
Vi hoppas på det! För min del verkar det vara ojämna år som gäller, så om det blir ett bra 2020 får det betraktas som bonus.
2009 • Klippan
#9
26 februari 2020 - 21:56
Önskar Dig tur och tålamod

mvh
Andre'
Thobias Ligneman
1967 • Västra Ingelstad
#10
27 februari 2020 - 07:17
Tack för support!

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.