Göteborgsvarvskväll med långa intervaller

Har vilat upp mig ett par dagar sen söndagens tvåmilsrunda. Idag var det läge för en runda igen. Råkade sammanfalla med att Växjö löparklubb arrangerade en Göteborgsvarvskväll. Så jag stack dit.

Några hundra meter före jag kom fram till samlingsplatsen glad jag in bakom en annan löpare efter en korsning. Tyckte han såg bekant ut och tänkte att jag kunde springa upp och säga hej. Ökade farten. Tog in mycket lite. Ökade farten ett rejält snäpp och tog in lite mer. Nu gick det fort, men det var bara knappt hundra meter kvar till samlingsplatsen så jag la ner. Det hade ju känts väldigt fånigt att spurta ikapp någon ända in i klungan. Vid studie av löparloggen gick det fortare än väntat. Som snabbast 3:29! Usch, så dumt.

Det var en rejält stor mängd löpare som samlats för dagens pass. Jag räknade dem inte, men jag skulle inte bli förvånad om det var femtio pers. Ledare var som vanligt Anders P. Dagens pass var långa intervaller. Typisk, jag som hatar intervaller. Men det är ju i alla fall gruppindelning så jag valde så klart den stillsamma
må-bra-gruppen .

Sen bar det iväg. Uppvärmningen var som alltid en tuff utmaning för mig som har balans och taktsinne som en nackad höna, men för en gångs skull längtade jag inte till att den skulle ta slut för intervaller är grisigt. I synnerhet för någon som är så dum som jag och nästan aldrig kan låta bli att max på något sätt. Skulle jag kunna låta bli det i
må-bra-gruppen ?

Anders Petersson peppar strax före starten på första intervallen.

Jag låg absolut längst bak av alla när första fyraminutersintervallen började. Så jag fick börja trippa i sexminuterstempo tills det blev en lucka framför mig där jag kunde glida mellan ett par löpare. Sprang några steg, fastnade bakom nästa klunga och hittade en lucka att passera dem. Efter det var gruppen glesare så jag kunde sträcka ut stegen och glida förbi löpare efter löpare tills jag passerat hela må-bra-gruppen. Såg nästa grupp av lite snabbare löpare en bit framför mig och insåg att jag hamnat i ett vacum när visselpipan blåstes för gåvila.

Sen vände vi om och sprang åt andra hållet. Nu sprang jag på i mitt eget tempo från start och började plocka löpare efter löpare i en jämnt ström. Efter halva började jag undra om jag skulle hålla högt tempo nog att passera hela gruppen eller om jag gått snabbare på andra hållet. Det gick förvånansvärt lätt att hinna ikapp och förbi alla och hinna skapa ungefär samma lucka som första gången.

För tredje intervallen starta alla grupperna samtidigt åt samma håll så nu var även de två snabbaste grupperna med. Medan vi hade gåvila hade ett gäng från “må-bra-gruppen” gått förbi mig så nu nu fick jag starta i 5:30-fart en bit innan jag kom förbi dem. När jag hade passerat dem såg jag att den mellansnabba gruppen låg utspridd på ett radband framför mig. Försökte spring på samma sätt som de tidigare intervallerna. Ser i loggen att jag pendlade mellan 4:30 och 3:30 i intervallerna, men snittet låg runt fyra. Jag tog in och passerade några löpare i mellangruppen. Sen vände vi och sprang åt andra hållet och då blev jag för första gången passerad själv. Första av några av de snabbare i mellangruppen och på slutet även av Kimmen och någon mer från snabbaste gruppen.

Efter en intervall till åt andra hållet konstaterade jag att det var på väg åt mitt håll hem så jag lämnade gruppen och gjorde en avslutande tvåkilometersintervall hem. Gick inte på så hårt nu och höll nästan prick femtempo. Totalt blev det 10 kilometer löpt idag i bitvis riktigt högt tempo. Nu när jag sitter och bloggar detta känner jag att det krampar lite i baksidan av vänster lår.

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.