Fokus, Glädje, Hållning - Susanne Bornmar IK NocOut.se

Gästspel i tri-världen

Trots att jag gått och blivit löpare och lagt triathlon på hyllan under denna säsong, valde jag ändå att gästspela lite i tri-världen i går kväll.

Förra veckan var en bra mängdvecka med nästan 8,5 mil löpning varav 28 km betades av på ett långpass i söndags. 

Jag har 2 simpass och 4 cykelpass (på max 3 mil) i kroppen sedan tidigt i höstas. 

Så kroppen var väl allt annat än förberedd för ett tri-KM. På Olympisk distans dessutom (1500 m sim - 4 mil cykel - 10 km löp).

Men trots detta valde jag att åka och vara med. Såg fram emot ett bra träningspass, en kul kväll tillsammans med klubbkompisar.

47 deltagare kom till start! Så roligt att kunna skrapa ihop så många tävlingssugna, en vanlig tisdagskväll, och där vi pratar om en tävlingstid på mellan 2-3,5 timmar. 

Jag var inte nervös. Skön känsla då detta brukar vara ett normaltillstånd innan tävling. Jag hade inga prestationskrav, bara ha kul.

Lite stökig simning från start. Trångt och en del slag. Men efter första vändningen (ca 400 m) hittade jag fritt vatten och några bra fötter att ligga på. Hittade nu ett bra lunk och känsla. Nu är ju just simning inte den sport där man vinner på att vila sig i form... det känns att jag inte har tränat simning. Siktet och navigeringen är svår och tekniken har jag tappat rätt mycket av, men riktigt nöjd, med tanke på förutsättningarna, kommer jag upp ur vattnet på en tredje plats och helt ok simtid (29:02 min). 

Första växlingen, T1, gick långsamt. Har inte tränat på detta (heller). Våtdräkten tog tid att få av sig och strumporna (som proffsen inte har) tog också tid att dra på på blöta fötter... 2 min är väl i längsta laget... Men som sagt, man blir bra på det man tränar på. 

Och så skulle det cyklas lite då. Närmare bestämt 4 mil. Så långt har jag inte cyklat i ett sträck sedan augusti förra året! 

Kände mig trots detta ganska stark. Cyklade om de två tjejerna som var före mig upp ur vattnet. Anna, som växlade om mig, drog iväg precis som väntat, som en raket och hennes rygg försvann ganska snabbt... 

Jag höll ett tempo som jag trodde jag skulle fixa hela vägen, men tappade en del på slutet. Ländryggen började protestera och benen blev trötta. 4 mil är långt... Dessutom på en rätt jobbig bana med en del vind. Blev lite orolig att jag tagit i för mycket på cyklingen så att jag inte skulle orka springa...

Tiden blev 1:18:05 och en snitthastighet på dryga 32 km/h.

In på T2, drygt 3,5 min efter Anna, men ändå på en 2:a plats. Även den långsam... Fattar inte hur alla gör som växlar fort! :)

Så äntligen, fick jag börja springa! Min gren. Min enda tanke var, finns det en chans att komma ifatt Anna? Hon var trots allt väldigt långt före så tanken var nog att det är för mycket och hon är långt ifrån en dålig löpare..

Benen var stumma som stockar! Samma sak här, har man inte tränat brick-löp är benen INTE vana vid att springa direkt efter att ha cyklat...

Jag försökte ändå hitta en bra fart och planen var att ligga på strax under 4-fart. Första 2,5 km uppför, vändpunkt och sedan 2,5 km nedför tillbaka tillväxlingszon. Vändpunkt igen och samma varv en gång till. Kul med vändbana då man kan hålla koll på sina medtävlanden. 

Jag hittade ett bra flyt, kroppen kändes lätt och benen började kännas ok efter ett par kilometer. Jag tuggade på med än känsla av tröskel-pass och inte ett mil-lopp. Anna kom närmre och närmre...

Men även om jag ville så gick det inte. Anna kom i mål dryga 30 s före mig. (Här kan nämnas att Anna tog SM-guld i sin AG på sprint-distansen i Uppsala i helgen, så att bli slagen av henne känns ändå ok :) )

Jag hade ändå tagit drygt 3 min på henne i löpningen! Nöjd över en bra löpning, med lätt känsla (milen passerad på 39:36, banan var 10,3 km).

Det visade sig till slut att min löpning faktiskt var den 3:e bästa, totalt, av alla 47 startande. Det är faktiskt lite coolt! 

http://nocout.se/resultat-km-triathlon-olympisk-distans

En riktigt lyckad kväll! Fint väder. Härlig stämning. Kul att gästspela i tri-världen lite. Nöjd över ett bra träningspass. Och glad över ett silver. 

 

2 kommentarer till inlägget

1972 • Hammarby Sjöstad
#1
22 juni 2016 - 23:04
Åhhh.. alltid lika trevlig läsning. Grattis kära syster till ännu en medalj!!
Löpbilden är ju helt underbar, Emma och du är sååå lika där ju <3
Du är magisk!!!!!
Susanne Bornmar
1975 • Linköping
#2
23 juni 2016 - 07:55
Tack Ulli! <3
Är vi lika?!?! Det ser jag inte själv på just denna bild. Men du har nog rätt, jag brukar faktiskt också kunna se en viss likhet emellanåt. :)
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.