RMI - Rätt mental inställning

När det är "dagen efter", lördag och ihållande strilande regn finns det inte alltför många normalt funtade människor som direkt börjar fundera på typ av mat och när, vätska, shorts eller tights, typ av jacka, keps eller buff etc etc. För oss har förmodligen "dagen efter" redan börjat dagen innan genom att inte dricka allt för mycket alkohol och redan ha bestämt vilken typ av runda eller pass som ska genomföras kommande dag. Om nu så är fallet kommer inte något så värdsligt som väder att avskräcka utan bara bli en faktor att förhålla sig till.

Känner du dig träffad nu har du förmodligen fått löpningen i blodet. Vad innebär egentligen det uttrycket? Jag tror inte på att det är något man får. För mig är får snälla djur på Gotland. Om vi bortser från något så ogreppbart som talang så tror jag att man måste jobba på sin inställning till det man vill göra för att ö h t  kunna. Med RMI (Rätt Mental Inställning) kan man förändra mycket och RMI går att applicera på det mesta här i livet - inte bara löpning. 

För många som lägger ned mycket tid på någonting underlättar det också att sätta upp mål. När det gäller löpning är det väldigt enkelt. Det går att målsätta det mesta som ex. timmar, tider, distanser, vikt, olika lopp etc etc. Möjligheterna är närmast obegränsade och det vackra med dessa mål är att de går att göra så otroligt mätbara och så genuint individuella. Ingen som inte vill behöver jämföra sig med andra och för de som vill saknas det verkligen inte tävlingsmoment.

För egen del tävlar jag inte (visst jag hade kanske gjort det om jag hade haft talang) - inte ens mot mig själv. Istället ser jag det som att jag utmanar mig själv. För att kunna göra det behöver jag mål och för att kunna uppfylla dem måste jag ha RMI. 

Dagar som denna, när man kan odla ris i löparskorna, syns det nästan bara hundägare och löpare där ute. Visst det är trist att gå ut när det regnar, hellre att det börjar efter ett tag, men den stora uppsidan är just att slippa alla flanörer, cyklister, barnvagnar och alla andra typer av "störande" element. Att dessa upplever löpare precis på samma sätt är samma schizofrena upplevelse som när bilister blir fotgängare och vice versa. 

För de som vill kan löpningen också vara en social företeelse och ett sätt att umgås och sporra varandra, Jag fungerar tyvärr inte alls på det sättet. Jag har svårt att konversera när jag springer och föredrar att springa ensam. Det är j mot mig själv, med mig själv och mot hela världen liksom. Det låter kanske egoistiskt men för vem springer jag? Well jag ska erkänna att jag dessutom rent fysiskt inte verkar  vara kapabel att prata när jag springer utan att få håll.

Tittar ut igen och ser fyra nyanser av grått på himlen och det duggar fortfarande. Det får bli linne (150 icebreaker,) superlight jacka och långa tights. 

Over and out!

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.